Ja, jag tror att det är bästa sättet att förklara vad jag är efter att ha varit uppe i byn en helg.

 

Just nu är det tisdag kväll och jag är kvar här i byn där jag levt största delen av mitt liv, just kommit ut ur bastun och bestämde mig för att sitta och skriva ner min helg. Jag åkte upp hit i fredags då min far fyllde 50 somrar.

Det har varit en bra helg, även fast ett helt dygn har på något magiskt sätt försvunnit där sen jag kom fram.

 

Fredag, ungefär 20.00 anlände jag hit, blev välkomnad av familj och vänner, fick en öl i min hand och äventyret började. Det förtärdes alla möjliga sorters alkoholhaltiga drycker hela kvällen, natten och morgonen då jag kände att jag ville ge upp men blev meddragen in i en taxi som förde oss till krogen och då var klockan kvart över 9 på morgon. Vi satt där ett bra antal timmar och slog säkert både ett och två rekord för hur mycket som har beställts från baren innan klockan 12 på dagen. Här börjar mitt minne svikta lite men efter dessa timmar for vi tillbaka hem där vi höll oss ett par timmar, innan jag och några till hittade tillbaka till krogen. Nu har vi alltså hållt igång i närmare ett dygn men det slutar inte här, vi hamnar efter en krogkväll hemma hos min fars gamle vän där vi sen till slut somnade.

 

När jag vaknade var det söndag morgon, och jag tänkte det kan inte vara sant, vad hände med lördagen? hur hamnade jag här?

tog mig hem till far igen där jag sedan låg hela dagen i soffan och rörde inte ett finger, klockan 7 på kvällen steg jag då upp för att gå till sängen för att sova. Nu var det måndag. Vad fan hände?

 

Jag har då kommit fram till att jag är ju finländare men nog är man allt orutinerad. Vi brukar även basta åtminstone en gång om dagen men under denna hittils 4 dagar långa resa har jag nu bastat hela två gånger. Jag tror att jag är i skick för att inta svensk mark igen på torsdag då resan hemåt börjar med 8½ timma buss.

 

Nu är det dags för en kopp kaffe, en cigarett och sätta sig ner för att njuta av en kväll framför tvn med min älskade familj.

 

//Joni Jaako